BoIS för supporters och musik för rudeboys och rudegals!

tisdag 30 december 2014

Skada Vara, "Et apeliv"

/ ARTIST: Skada Vara / TITEL: "Et apeliv" / GENRÉ: Ska / ETIKETT: Badlands / FORMAT: CD-EP /

Skada Vara är ett av många duktiga band från Norge och den norska skascenen är värd att kollas upp, för det händer verkligen saker där, betydligt mer än vad som händer i Sverige.

Den här lilla CD-EP:n, som klockar in på dryga 14 minuter är något av det bästa jag hört på länge inom genrén. En av de saker som gör den norska scenen till vad den är är att banden inte lever kvar i 2Tone-eran eller i 60-talsköret, utan utforskar rejält andra genrér och tar influenser från lite här och var.

Visst, stundtals låter de traditionella, öppningsspåret, Skada Vara, börjar lite saktare, med tydliga reggaeinfluenser, för att mot slutet gå över mot punkhastighet, något som får mig att tänka på The Ruts och på titelspåret har de lånat refrängen från Toots & The Maytals klassiker Monkey Man. Men de gör influenserna till sin egen grej och låter inte som ett band som anstränger sig för att låta som Toots eller The Ruts.

En annan sak som är verkligt kul med bandet är att de sjunger på nordnorska. Bandet har två vokalister, varav den ene sjunger mest och den andre singjayar på ett sätt som får mig att tänka på nordnorska hip hop-legenderna Tungt Vann. Då är det som sagt inte bara för att både Skada Vara och Tungt Vann kommer från norr, utan Tungt Vann har alltid haft en viss känsla för punk och reggae i sin musik och det har ju som sagt Skada Vara med.

Jag gillar verkligen den här plattan och skulle rekommendera den till alla som vill lyssna på lite originell skamusik. Riktigt bra platta! Skulle vara kul om nån promoter satte ihop en spelning med ett gäng norska ska-band, typ Skada Vara, Norsk Råkk och The Phantoms i Sverige, för vi har massor att lära av normännen.

Köp den! Stöd bandet!

måndag 8 december 2014

Barbed Wire Love-Marky's topp fem


Marky är en mycket klok herre som tipsat mig om så skilda saker som plattor av Mr Review och The Hotknives, båda reppade på den lista, såväl som Pauline Blacks självbiografi. Det är en ära att få in hans topp 5! - red


Här kommer listan från barbed wire love Marky
Top 5 baktaksplattor efter two-tone tiden valde jag. En svår uppgift och en del fick stryka på foten. Bland annat Dr Ring Ding and The Senior Allstars två första fullängdare då de innehåller lite väl mycket ganska dålig toasting och The Cigarres-Time will tell vars låtar var sönderlyssnade av mig när de väl kom på skiva då det kändes som om jag under en period såg dom minst en gång i månaden. Men nu kör vi. Mr Review-Walking down Brentford road (89) Många ska-band efter two tone-tiden envisades och envisas än idag med att tjata om rudeboys, skanking o.s.v i sina ganska fattiga texter. Holländarna i Mr Review var ett av undantagen och är i mitt tycke att en banden som kom efter den tiden med bäst texter, tillsammans med The Hotknives. På denna skiva är det mycket melankoli och misantropi såväl som humor i t.ex Paradise by the Batmobiles dashboard light och ett prov på fin tradition i låten Skampilation (hur många låtar kan du klocka i del medleyt?) Det första i raden av alla deras klockrena släpp. The Aggrolites-S/T (06) När jag hörde den är skivan för första gången så tog det inte många toner innan jag blev med åsikten att det här bandet kunde lätt kunnat agera som studioband hos Coxsone eller Trojan i slutet abv 60-talet och i början av 70-talet. Egentligen skulle vilken som helst av deras fem fullängare kunnat platsa på den här listan men då den här startade min kärlek till bandet så får den bli den. The Hotknives-Live and skankin (89) Jag vill egentligen ogärna ta med en liveplatta men den här med sitt drag i Alcoholic nighmare, allsångsnerven som blir kittlad i Holsten Boys och melankoli i Doin alright och Dont go away...måste bara vara med på listan. Trots att bandet senare blev poppigare så förblir de ett favoritband och kommer undan med nästan vad som helst, precis som Madness. Madness är alltid Madness och The Hotknives är alltid The Hotknives. Hepcat-Out of nowhere (93) Efter en jazzig inledning som nu som då faktiskt funkar och funkade för mig så gör de en kanonbra cover på Hooligan av The Wailers. Precis som efterföljande plattor så är det ingen partyplatta direkt men skönt rocksteadygung som är mycket njutbar. USCB Allstars-Class Brutals (01) Sveriges bästa baktaksband genom tiderna och här ger de lyssnaren verkligen en lektion i Jamaicansk musik. Ska, reggae, rockspeady,mento och dub. 12 steps kan mycket väl vara det bästa ett svenskt band presterat, både före och efter.